Amatörradio i USA - sista delen
I denna sista del av artikelserien om amatörradio i USA skall vi titta på hur den helt ideella
organisationen kring de amerikanska licensproven är uppbyggd. Likaså skall vi ta upp sådant som
inte ryms under övriga rubriker som hur anropssignaler tildelas, där det råder många missförstånd
inte minst bland svenska amatörer om de senaste årens förändringar. Vidare något lite om "vanity calls" och de missförstånd som råder om dessa. Sist men inte minst skall vi ta upp vad som gäller för svenska medborgare med amerikansk licens. Det finns begränsningar i giltigheten som få vet om, liksom en del rekommendationer som kan vara bra att känna till.
Allmänt om prov
Sent 1982 så godkändes den så kallade "Goldwater-Wirth Bill" av kongressen och skrevs sedan under av dåvarande president Ronald Reagan. Detta dokument blev sedan "Public Law 97-259" som lades till "Communications Act" från 1934. Lagen gav FCC rätt att acceptera frivilliga tjänster utan ersättning från licensierade radioamatörer när det gäller att förbereda och genomföra licensprov.
Återigen ser vi här ett påtagligt exempel på amatörradions starka ställning i USA där den på ett mycket mera direkt sätt regleras i lag jämfört med förhållandena i Sverige.
Vidare gav nämnda lag upphov till Volunteer Examiner Coordinator (VEC) programmet. Volunteer Examiner Coordinators (VECs) inrättades tidigt 1984 för att övervaka de certifierade Volunteer Examiners (VEs) arbete och för att tjäna som en förbindelselänk till FCC.
Det finns ett antal organisationer i USA som har rätt att examinera radioamatörer men de enda av betydelse är ARRL och W5YI. W5YI sysslar bland annat med att erbjuda tjänster via Internet när det gäller "vanity calls" medan ARRL totalt dominerar examinationen av nya radioamatörer.
ARRL/VEC började examinera radioamatörer 2 september 1984 i Kalifornien. Sedan dess har ARRL ackrediterat fler än 50 000 VEs över hela USAs territorium och utomlands. Observera att det finns VEs på Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna etc. liksom i en rad andra länder. Fler än 1,25 miljoner prov har avlagts vid mer än 90 000 provförättningar sedan dess. I USA har man alltså minst sagt en gedigen erfarenhet av provförättningar med frivilliga provförrättare.
Volunteer Examiners
N1NAS visar att han är en Vounteer Examiner genom den röda ID-bricka som är exklusiv för av ARRL ackrediterade Volunteer Examiners.
En Volunteer Examiner (hädanefter kallad VE) är en licensierad radioamatör med minst General Class licens som frivilligt erbjudit sig att administrera FCC:s licensprov. Allt om VE står i ARRL:s Volunteer Examiner Manual:
http://www.arrl.org/files/file/VEs/VE%20Manual%20Web%20FINAL%202013(1).pdf
Volunteer Examiners (VEs) får sin ackreditering av VEC. Det är VEs som faktiskt förbereder och genomför provförättningar medan däremot VEC koordinerar provförättningarna. Varje prov måste förberedas av en VE som innehar Amateur Extra Class licens med undantagen att en Advanced class VE får administrera prov för Technician Class och General Class samt att en General class VE får administrera prov för Technician Class.
Varje prov måste innehålla frågor från den godkända frågebanken för varje licensklass, se föregående artikel.
Det är den VEC som koordinerar aktuella VEs som talar om hur detta skall gå till.
Vid varje provförättning måste minst 3 VEs vara närvarande. Antalet personer som får lov att avlägga prov vid varje provförättning kan begränsas.
En VE måste vara minst 18 år gammal och får aldrig ha varit föremål för indragen eller tillfälligt indragen licens.
Volunteer Examiner Coordinators
En Volunteer Examiner Coordinator (VEC) är en organisation som ingått en skriftlig överenskommelse med FCC om att koordinera individuella VEs i deras arbete med att förbereda och genomföra licensprov.
Det är VEC:s uppgift att efter avslutad provförättning samla in information om de som avlagt prov samt deras prov från VE-teamet. VEC skall sedan granska proven, lösa eventuella avvikelser och verifiera att allt gått rätt till i övrigt. För de provtagare som klarat proven vidarbefordrar VEC sedan all nödvändig information till FCC.
FCC förbehåller sig rätten att själva leda en provförättning samt genomföra del av eller hel provförättning som tidigare
genomförts av ett VE-team. Vidare förbehåller sig FCC rätten att återkalla en licens för den som inte infinner sig för
omprov på FCC:s anmodan eller som inte klarar ett delmoment som FCC begärt omprov på.
För att kunna utses till VEC så måste organisationen (a) finnas till för och verka i amatörradions intresse
(b) kunna verka i ett större gerografiskt område (c) kunna koordinera prov för alla licensklasser och
(d) försäkra att, vid varje provtillfälle, alla som avlagt godkänt prov registreras utan avseende på ras, kön, religion,
nationellt ursprung och medlemskap eller inte i amatörradioorganisation.
Det finns för närvarande 14 VEC i 13 regioner som definierats av FCC. FCC anser att detta är tillräckligt varför inga nya VEC kommer att godkännas.
Att avlägga prov
Svenska och övriga icke-amerikanska medborgare måste uppvisa pass för att kunna styrka sin identitet vid provförättning.
Som svensk måste du innan du avlägger prov ha en giltig postadress i USA. FCC skickar ingen korrespondens, inklusive din licens, utanför USA. Observera att din postadress kan vara hos ett företag som tar betalt för att eftersända post till din adress i Sverige. Då räknar FCC din amerikanska adress hos företaget som din amerikanska hemvist. Det finns ett flertal seriösa sådana firmor i alla delstater och kostnaden är i regel beroende av mängden post plus en fast avgift som inte är särskilt stor. Sök på "mail forwarding service" och önskad delstat i Google.
Tillåtna hjälpmedel är penna (tillhandahålls av VEs om du glömt den), kalkylator som även får vara av avancerad programmerbar modell, lexikon, linjal och liknande. Visa upp lexikon och kalkylator för VEs innan provet. Kladdpapper får du av VEs. De samlas in av VEs efter provet.
Det är tillåtet att ta en kortare paus, speciellt mellan proven om du avlägger flera.
VEs och VEC har rätt att ta betalt för de kostnader de har när det gäller att förbereda och genomföra prov men kostnaderna måste vara direkt att hänföra till dessa uppgifter. Dessutom skall avgiften bestämmas för varje kalenderår och får inte ändras under kalenderåret. 2013 är avgiften för ett försök på alla tre licensklasserna vid samma provtillfälle 15 USD.
Det är tillåtet att begära ett omprov vid provtillfället men då måste ny provavgift erläggas. Observera att VEs i regel endast tar emot USD. Se till att ha provavgiften med dig i kontanter. VEs tar inte emot kort och checkar.
FCC har ett aktnummer, FRN, baserat på SSN (socialförsäkringsnumret i USA) men icke-amerikanska medborgare får ett nummer ur en speciell serie för sin akt. Ett sådant nummer utfärdas när du klarat licensprovet för någon licensklass och en akt upprättas hos FCC. Det finns möjlighet att ansöka om FRN i förväg hos FCC men gör inte det! Låt VEs sköta det när du klarat av provet. Annars kan det bli fördröjning och förvirring om du fått två FRN. FRN anges under "License Information" när du sökt fram din anropssignal på: http://wireless2.fcc.gov/UlsApp/UlsSearch/searchLicense.jsp FRN måste anges vid all kommunikation med FCC i licensärenden. Skall du uppgradera din licens vid ett provtagningstillfälle så se till att ha med dig ditt FRN-nummer, det skall i så fall fyllas i på blanketter och underlättar för VEs.
Du svarar på frågorna på ett svarsformulär där du även anger dina personuppgifter. Svarsformuläret är utformat med alternativ A-D för varje fråga där ditt svar skall kryssas över. För varje individuellt prov har VEs sedan en rättningsmall för snabb och korrekt rättning.
Det är tillåtet att avlägga flera prov vid ett tillfälle men villkoret för att få ut ett prov för högre licensklass är att du klarat det föregående, se föregående artikel.
Att avlägga prov utanför USA
Det finns möjlighet att avlägga prov på närmare håll för oss svenskar. ARRL har en söksida för samtliga provförrättningar: http://www.arrl.org/find-an-amateur-radio-license-exam-session Fyll i önskat land och önskade kalenderdatum. Tyvärr är VEs i en hel del länder inte aktiva, däribland Finland.
Det är inte möjligt att avlägga prov i Sverige och lär knappast bli det heller. Vi är få som har Extra Class licens bland svenskar, mig veterligen endast en handfull. Det krävs dessutom minst tre VEs med någorlunda samma geografiska hemvist för att kunna anordna prov med acceptabel frekvens. En ytterligare försvårande omständighet är att ersättningarna till VEs är satta efter amerikanska normer. Sverige är nog för glesbefolkat och intresset för litet för att det skall bli någon ekonomi i amerikansk provförättning här. Möjligtvis om man lägger provförättningen i Skåne med även danska deltagare någon gång per år.
Tyvärr är det endast i Tyskland och Storbritannien i Europa där provförättningar sker med någon större frekvens. I Tyskland arrangeras provförättningar regelbundet i DARC:s regi och i Italien någon gång per år. Information om detta finns på DL4VCW:s webbsida: http://www.qsl.net/dl4vcw/vec.htm Lättast att ta sig till för svenskar är nog tillfällena vid den årliga mässan i Friedrichshafen.
Flest sessioner i Europa brukar hållas i Storbritannien av förklarliga skäl. Varje år på RSGB:s konvent brukar tillfälle finnas att avlägga prov för alla amerikanska licensklasser. Tyvärr är antalet svenskar oftast begränsat till undertecknad vid detta tillfälle då konventet hålls långt från turiststråken och att ta sig dit kräver hyrbil eller resa med expressbuss från London. Det går tyvärr inget direktflyg till Luton från Sverige, vars flygplats annars ligger en kort taxiresa från konventet.
Ett annat återkommande tillfälle är första lördagen eller söndagen i december då amatörradiofirman Martin Lynch & Sons håller sitt årliga "Hog Roast" tillfälle. Det bjuds på helstekt svin som namnet antyder och öppet hus. Ett utmärkt tillfälle att avlägga prov. Se Martin Lynchs webbsidor för mera information. ML&S finns i Chertsey i grevskapet Surrey som ligger i sydvästra stor-London vid motorvägen M3 vilket gör tillfället attraktivt för svenskar.
Sök på Great Britain på ARRL:s söksida för flera alternativ. Det finns några klubbar i Storbritannien som regelbundet anordnar prov.
USA tar jag inte upp. Bara i Oregon, där AA7G har sin hemvist, anordnas 183 provförättningar 2013. Med lite framförhållning bör USA-besökaren hitta en plats och ett tillfälle som passar.
Tilldelning av anropssignaler - ofta missförstått
I Sverige och i övrigt utanför USA florerar uppfattningen att USA frångått sina distriktssiffror och att man numera inte kan avgöra varifrån en amerikansk radioamatör kommer. Detta är felaktigt! Det är nämligen så att vid tilldelning av anropssignaler efter godkänt licensprov tilldelas anropssignal löpande ur vissa serier, precis som i Sverige med den skillnaden att i USA innebär en högre licensklass en kortare anropssignal i princip. Dessa så kallade "sequential callsigns" som tilldelas av FCC följer den distriktsuppdelning som sedan mycket länge gällt i USA. Har du din adress i Kalifornien så får du en 6:a i din anropssignal, en 7:a i Oregon, en 1: a i New England delstaterna osv.
Om du vid ett och samma provtillfälle klarar flera delprov får du endast en anropssignal tilldelad, ett "sequential call" som motsvarar den högsta licensklass som du klarat provet för. Om du uppgraderar din licensklass kan du välja att behålla din nuvarande anropssignal, få ett nytt "sequential call" eller att ansöka om ett "vanity call" som ersättning för din nuvarande anropssignal.
88% av alla radioamatörer i USA har fortfarande en siffra som återspeglar den adress som de uppgett till FCC. Observera att denna inte behöver vara samma som bostadsadressen i USA, med undantagen Hawaii, Alaska och amerikanskt territorium som inte är delstater, samt att man inte ens behöver vara bosatt i USA, se ovan.
För att detta stycke inte skall bli alldeles för långt hänvisar jag till en av FCC:s webbsidor när det gäller hur anropssignaler tilldelas i USA. Läs sidan noga så framgår alla detaljer. http://wireless.fcc.gov/services/index.htm?job=call_signs_1&id=amateur I signalen AA7G är AA prefix, 7 distriktssiffra (motsvarande region 7) och G suffix. Signalen är alltså av typen "two letter prefix with first letter A" i tabellen och "1 Letter in Suffix". Alltså tilldelas den Extra Class licenshavare då den finns under Group A i tabellerna. Inom parentes sagt så är dessa signaler så få i förhållande till antalet licenshavare att de inte tilldelas längre då i princip samtliga är upptagna. De utdelas numera under "vanity call" programmet. Mera om detta senare i denna artikel.
Vad som är nytt däremot när det gäller amerikanska licensklasser är att man inte behöver byta signal längre när man flyttar till en annan "call area". Av den anledningen finns det till exempel anropssignaler från Hawaii, KH6, på fastlandet i USA. Innehavaren av en sådan signal måste däremot när signalen tilldelades ha bott på Hawaii. Observera skilnaden gentemot de 48 sammanhängande delstaterna i USA, kallade "contigous 48". Här finns ett bosättningskrav som inte finns för övriga delstater. När det gäller alla områden i USA som inte är delstater samt Alaska och Hawaii så krävs det att man när licensen utfärdas faktiskt är bosatt där. Sedan kan man flytta till "contigous 48" och behålla anropssignalen. De allra flesta väljer dock att ansöka om ett "vanity call" som återspeglar var de faktiskt sänder ifrån.
Ett amerikanskt "sequential call" har en giltighetstid på 10 år varpå det måste förnyas. Det förnyas inte automatiskt utan du måste ansöka hos FCC för detta. Enklast är att låta ARRL sköta det för en mindre avgift, se ARRLs webbsidor.
Vilka signaler som nyligen har tilldelats i olika delstater och därmed en hint om vilken typ av signal du får om du nyss klarat provet för någon licensklass finns bland annat på http://forums.qrz.com/forumdisplay.php?87-Daily-FCC-Log I listan förkortas licensklasserna enligt: T = Technican Class G=General Class och E=Extra Class. AF7DG var sista tilldelade Extra Class licens i 7:e call arean när detta skrivs varför en person som nyligen klarat Extra Class provet och har adress i "call area 7" får prefixet AF7 följt av ett tvåställigt suffix osv. Dessa loggar uppdateras dagligen från FCC varför du även kan se din nya signal dyka upp där. Finns den med i loggen så är det bara att bli QRV. Du behöver inte invänta licenspappren från FCC som alltid tar cirka 10 dagar att komma fram.
Vanity Call
"Vanity Call" har på svenska översatts till "fåfängesignal" vilket är lite missvisande. Till skillnad från Sverige rör det sig inte om en "extra anropssignal" att dölja sig bakom. I USA är ett "vanity call" en anropssignal som ersätter den man redan har. Du måste alltså ha en anropssignal tilldelad av FCC innan du kan ansöka om ett "vanity call". Du förlorar din tilldelade signal när du får ett Vanity Call. Din tilldelade signal hamnar i karantän och blir Vanity Call efter två år. Ditt Vanity Call blir din enda och ordinarie signal. Lägg märke till skillnaden gentemot de svenska specialsignalerna, där ju alltid din "grundsignal" finns kvar. Dessutom är det så att "vanity calls" är avgiftsbelagda precis som i Sverige men till en betydligt facilare kostnad. Efter en kommande höjning kommer ett vanity call att kosta USD 16,20 för en tioårsperiod, motsvarande 105 kronor. Mot en smärre avgift plus 16,20 USD så hjälper både W5YI och ARRL till med hela processen med att förlänga ett "vanity call", se respektive hemsidor. Du kan betala med kreditkort direkt på Internet. Det är det absolut enklaste sättet att förnya sin licens.
Observera att ordinarie tilldelade anropssignaler är avgiftsfria men måste förnyas vart tionde år, se ovan.
När artikeln skrevs var N4MC:s sajt den som gällde för att ta reda på allt om vanity calls och inte minst vilka signaler som är lediga för ansökan. Sedan artikeln kom till har emellertid N4MC annonserat att han lägger ner sin sajt. En liknande sajt som i princip erbjuder samma information men inte samma detaljerade FAQ är http://www.radioqth.net/vanity/default.aspx. Läs på sidan under "help/links" i menyn till vänster hur en ansökan om "vanity call" går till. Det för alldeles för långt att gå igenom allting i detalj i denna artikel. Normalt sett tar det 23 dagar efter att din ansökan förklarats giltig tills dess att ett beslut om tilldelning kommer. Blir det avslag får du försöka på nytt. Vid populära signaler med fler än en sökande blir det lottning.
I USA är, på grund av folkmängden, anropssignaler inte unika till suffixet som i Sverige. Det finns alltså en AA1G, en AA2G osv. Likaså återanvänds anropssignaler i regel men det finns undantag. Efter det att en anropssignal blivit ledig så hamnar den i karantän i 2 år. Under denna tid kan ingen utomstående ansöka om att överta anropssignalen. Dessutom är det så att söner, döttrar och nära anhöriga kan få överta en anropssignal om de innehar licens. De har alltså dessa 2 år på sig att ordna det.
Först när 2 år gått, alltså på dagen 2 år och en dag efter att en signal förklarats ledig, blir den tillgänglig för en "vanity call" ansökan. Det är dessa signaler som RadioQTH-sajten listar, jämte datum när de blir tillgängliga.
Regelverket är avancerat utöver de detaljer jag nämner. Skickar man in en ansökan på felaktigt sätt finns faktiskt risken att FCC makulerar din gällande licens så ta hjälp av W5YI som för 39,95 USD (ca 240 kronor) per ansökningsdag (observera inte per signal men i praktiken blir det så då olika signaler ofta har olika första ansökningsdag) tar hand om detta och dessutom ansöker på den kritiska "2 år + 1 dagen". Trycket på en signal som AA7G är massivt och det blir då alltid lottning om en sådan signal så räkna inte med att få sådana signaler på de första försöken. För mig tog det bara två försök att få en passande signal men chansen var bara några procent på AA7G då vi var många som ville ha signalen. Just de kortare 2x1 och 1x2 signalerna finns inte i tillräcklig mängd och 2 års-regeln gör att de inte blir lediga i tillräcklig takt för "vanity calls". Därför gör FCC nu en översyn av regelverket men bestämmelserna kommer inte att ändras de närmaste åren har FCC sagt. Tanken är att väntetiden på två år skall kortas ned betydligt, förmodligen till ett halvår.
Läs på RadioQTH-sajten för att få grepp om hur det fungerar samt FCC:s webbsida ovan om vilka anropssignalserier som är tillgängliga för olika licensklasser. Observera att högre klasser kan välja bland lägre klassers signaler också. Extra Class får välja mellan alla tillgängliga signalserier. Du måste inte välja "vanity call" med distriktssiffra där du har din adress utan kan välja signal i alla distrikt men bara inom de serier som din licensklass medger.
Tips på studiematerial, övningsprov etc.
AH0A har studieguider för de olika licensklasserna. Dessa är väldigt komprimerade och lämpar sig för den som tror sig kunna allt som behövs på förhand. En kort vägledning för den med goda grundkunskaper men ont om tid. Dessutom finns övningsprov för samtliga licensklasser på sidan: http://www.ah0a.org/HA7/index.html
ARRL har utmärkt studiematerial: http://www.arrl.org/shop/Licensing-Education-and-Training/
En del föredrar Gordon Wests material: http://www.gordonwestradioschool.com/
W5YI erbjuder också en hel del litteratur: http://www.w5yi.org/catalog.php?sort=4
W5YI har lagt upp FCC Part 97 på sina sidor, regelverket för amatörradio i USA: http://www.w5yi.org/page.php?id=57
Övningsprov finns på en rad sajter bland annat på följande:
http://copaseticflows.appspot.com/hamtest
Sök på din anropssignal i FCC:s register. Här visas alla transaktioner etc. under separata flikar. Du kan följa din "vanity call" ansökan här och se om den accepteras, när den godkänts, när licenspappren skickats från FCC etc.
http://wireless2.fcc.gov/UlsApp/UlsSearch/searchLicense.jsp
Begränsningar för svenskar med amerikansk licens
Som utlovat kommer här en sammanställning om vad som gäller för icke-amerikanska medborgare med amerikansk licens.
Du får inte använda din amerikanska signal utanför amerikanskt territorium.
Echolink befinner sig i en gråzon då det ofta inte går att spåra eller förutsäga var en server står för denna typ av tjänster. Echolink är därför i praktiken tillåtet men använd det med förstånd.
Den överenskommelse som finns mellan USA och Kanada gällande amatörradiotillståndens giltighet i de båda länderna gäller inte utländska medborgare. I Kanada skall du använda din svenska licens under CEPT-villkoren.
Du får fjärrstyra en station på amerikanskt territorium. Det är var stationen är belägen som bestämmer "call area" och därmed också eventuellt prefix. Observera att fjärrstyrda förbindelser från annan DXCC-entitet inte gäller för DXCC. Den som fjärrstyr måste befinna sig i samma DXCC-entitet för att kunna tillgodoräkna sig QSO för DXCC.
Observera att det råder landstigningsförbud på vissa Hawaiianska öar. Det gäller alla personer, oavsett nationalitet. Din amerikanska licens ger dig inte rättighet att köra radio från dessa öar. Kontrollera med Hawaiianska myndigheter vad som gäller. Det finns ursprungsbefolkning som lever på gammalt sätt än idag som skyddas från turism enligt lag.
Observera att din licens gäller på rara DX som Navassa, Johnston Island etc. men att dessa öar i praktiken kräver speciella landstigningstillstånd som är mycket svåra att få. Många av dessa territorier administreras av U.S. Fish & Wildlife Service som är en federal myndighet, http://www.fws.gov/index.html Ta kontakt med dem om du trots allt vill försöka för att få reda på vad som gäller.
Det föreligger ingen plikt men är gällande praxis att man annonserar varifrån man kör om man inte kör från den "call area" som man har sin signal i. Jag är AA7G/1 till exempel om jag är i New England.
Dessutom skall du använda ett prefix som matchar din licensklass om du befinner dig på Puerto Rico t.ex. Jag är alltså KP4/AA7G, NP4/AA7G eller WP4/AA7G då dessa prefix tillhör Extra Class på Puerto Rico. Är jag i KH2-land bör jag använda AH2/AA7G då prefixet bör matcha mitt ordinarie, om möjligt, samtidigt som det skall tillhöra i mitt fall Extra Class. Här gör många fel så se upp och läs FCC:s webbsida om anropssignaler http://wireless.fcc.gov/services/index.htm?job=call_signs_1&id=amateur
Läs på regelverket innan du blir QRV. ARRL har ett häfte som omfattar allt: http://www.arrl.org/shop/FCC-Rules-and-Regulations-for-the-Amateur-Radio-Service/
Slutord
Det var sista delen i denna artikelserie. Jag hoppas att du som orkat med alla avsnitt nu fått en mycket bra bild över hur amatörradion ser ut i USA och vad som gäller avseende licensklasser och provtagning samt inte minst över vilken stark ställning som amatörradio har i USA och hur väl reglerad den är i jämförelse med Sverige.
73 e Gert, AA7G / SM5LWC
