Erfarenheter av en högt sittande dipol

Jag ställde mig frågan vad som kan köras på FT4 och FT8 från en högt sittande dipol när det gäller amerikanska counties ifrån delstaten New York i USA?

Statistik från ClubLogs databas med hundratals miljoner QSO visar att över 80 % av alla QSO på banden är med dessa trafiksätt de senare åren. Det är bara dumt och ineffektivt att köra andra trafiksätt utanför tester om syftet, som i mitt fall, är att maximera antalet körda counties. Till de som har starka synpunkter om FT4 och FT8 säger jag ”If you can´t beat them, join them” eller bli utan diplom, valet är ditt. Det finns 3077 counties i USA och på drygt fem år och knappt 18 000 QSO inklusive flitigt contestande har jag kört några hundra amerikanska counties på CW och SSB men 1 100 counties ungefär på FT4 och FT8 så det behövs egentligen inga mer bevis för att du skall inse att du måste köra FT4 och FT8 för att nå framgång i jakten på de 3077.

Stora antenner är inte bra för counties-jakt inifrån USA

Problemet med att vara aktiv med stora antenner i USA är att du alltid, oavsett tid på dygnet, får en enorm pile-up från EU eller JA på dig oavsett i vilken riktning du har antennerna och oavsett vilket trafiksätt du begagnar dig av. Amatörer från Europa och Asien, främst tyskar, nederländare, polacker, japaner, koreaner, filippiner och indonesier, ropar intensivt trots att de ser att jag endast kör andra amerikanska stationer. Japanerna är otroliga, det är alltid någon japan som hör dig, oavsett tid på dygnet. Ropar en japansk amatör ropar mycket snart mängder. Det spelar ingen som helst roll åt vilket håll jag har antennerna.

Naturligtvis är det roligt att medamatörer vill köra mig men behovet tar liksom aldrig slut. Jag har kört alla prefekturer i Japan inklusive de raraste samt Ogasawara och Minami Torishima och behöver inte horder av japanska stationer för diplom. Detsamma gäller Indonesien, varenda ögrupp i det stora öriket är körd, inte heller européer behöver jag då jag kört alla europeiska DXCC på de flesta band utom de allra svåraste som Mount Athos, i alla fall på 80–10 m, många på 160 m och 6 m dessutom. Med detta sagt kan jag ibland ägna ett par timmar åt att glädja medamatörer i Europa och Asien med ett ganska rart county men just vid egen county-jakt är inte européer och asiater det jag vill köra.

Strategier för minskad hörbarhet för DX

Så vad göra om man vill köra amerikanska counties i fred utan att alldeles för många européer och japaner hör en och ropar samtidigt? Det kan tyckas vara ett lyxproblem då väldigt få kör med så stora antenner som jag. Dock är problemet att stora antenner skapar en ständig flod av blixtsnabbt scrollande i WSJT-X och mängder av röda ikoner i JTAlert som döljer godbitarna rent grafiskt för ögat. Jag vill knipa ”The Dakotas” när de är igång liksom Wyoming och Montana för det är sällan de är igång, i synnerhet då bara några få counties av alla som finns i de delstaterna hörs i regel. De är otroligt svårkörda även från USA-horisont. Vilka krav och undringar har jag då?

• USA är gigantiskt, jag vill ha stor räckvidd men inte alltför stor, kom ihåg att Sverige är stort som Kalifornien bara
• Att dra ner på effekten är ett viktigt sätt att minska räckvidden men inte minst vill jag göra det för att timme efter timme kunna ligga och köra county efter county utan värmeproblem.
• Räcker 85 W till en dipol för linjär drift och undvikande av att slutsteget blir varmt när jag kör högre effekt?
• Vilka delstater kan jag köra?
• Hur långt når jag?
• Finns det döda zoner?

Ja, frågorna och undringarna var många och svaren får jag om jag ger järnet under ett par dagar med likartade vågutbredningsförhållanden och bokför och analyserar alla kontakter, vilket jag gjort.

QTH

Jag kör från mitt ute på bondvischan i delstaten New York, det exakta QTH:t är hemligt av en rad anledningar, inte minst på grund av risken för stöld och sabotage. Hursomhelst är QTH:t optimalt med avseende på störnivå, här finns ett fåtal stora farmer med långa avstånd mellan dem. Störningarna från grannar är obefintliga och infrastrukturen stör inte heller. Det märks då det går att köra långväga QSO med Europa på 160 m med en enkel dipol även på CW och Europa hörs dagligen vintertid och ofta sommartid på 80 m CW på dipolen, störnivån är alltså obefintlig.

Antennen

Antennen är en helt vanlig dipol som stäms av på de olika banden. Den är monterad i rakt nordvästlig – sydöstlig riktning på 30 m höjd. Det är fritt omkring antennen, inga störande objekt finns i närheten och det enda i terrängen som utgör hinder är en bergsrygg på längre håll i nord-sydlig riktning.

Stationen

Stationen är en Flex Radio 6600 som går barfota med 100 W ut nominellt, dock nedskruvat en aning till 85 W för att allt skall gå linjärt och att det skall gå att köra tiotals timmar i sträck på FT8 och FT4 utan värmeproblem.

Körda QSO

De QSO som är körda på kartan nedan motsvarar alla nya counties i ett urval under 2 x 10 h pass samt två stycken ytterligare drygt 4h pass under två dagar i juli med i stort sett identisk vågutbredning. Närliggande counties har bara representerats av en symbol på kartan för att den inte skall bli för plottrig. Avsikten har varit att få fram var koncentrationerna av körda counties ligger. QSO:na är körda under contestliknande förhållanden, allt som hördes som genererade ett nytt county för mig kördes oavbrutet. Anteckningar gjordes när det gällde misslyckade QSO: n.

Svårkörda delstater

Ett antal delstater har låg närvaro på HF-banden och endast ett fåtal conteststationer är i regel igång. Dessa är Delaware, Rhode Island, Vermont, New Hampshire, Maryland, Montana, Wyoming, North Dakota, South Dakota, Idaho och Oregon samt naturligtvis Alaska och Hawaii på grund av avståndet. Dessa stater är de som vållar överlägset mest problem för de som jagar delstater och counties. Därför skall vi ha med i beräkningarna att få är aktiva från dessa stater, det behöver inte betyda att min dipol går dåligt i de riktningarna. Att de är svårkörda beror oftast på liten befolkning, Wyoming är USA:s mest glesbefolkade delstat, det är inte Alaska som nästan alla tror. Endast tre amatörer är regelbundet aktiva på FT4 och FT8 från Wyoming. Delaware har bara ett fåtal aktiva amatörer, delstaten är liten och tättbefolkad, det finns inte plats för stora antenner. AA1K är ensam ”Big Gun” på 160 m från delstaten Delaware. Dessa skäl är oftast orsaken till låg aktivitet. I North Dakota och South Dakota finns helt enkelt få amatörer och delstaterna är glest befolkade. North Dakota, Montana och Wyoming kördes dock vilket bekräftar att antennen fungerar bra ditåt.

Förklaring av kartan

På kartan finns alla QSO som genererade ett nytt county för mig under cirka 30 h aktivitet under två dagar i juli, med angränsande träffar bortplockade för ökad läsbarhet på kartan. Allt som hördes i form av nya counties försökte jag att köra. Aktiviteten omfattade FT8 och FT4. Använda band kommenteras nedan.

Kommentarer till kartan

Den tjocka blå linjen visar dipolens utsträckning. På så hög höjd som 30 m över mark är det förväntade strålningsdiagrammet och det verkliga i det närmaste identiska med de teoretiska modellerna.

Ett fåtal QSO med Kanada finns med på kartan. Notera att QTH:t ligger förhållandevis nära Kanada och att aktiviteten i de närmaste delarna av Kanada som Quebec, Newfoundland, Prince Edward Island och Nova Scotia är mycket låg. Den största aktiviteten på HF-banden från Kanada är längre västerut där de större städerna i Kanada ligger. Fokus i denna artikel är USA-counties men vi kan konstatera att antennen fungerar även norrut mot Kanada även om antalet QSO är för få för säkra slutsatser.

Delstater som Iowa, Minnesota och Arkansas har stor aktivitet men på dessa avstånd är antennen mindre gynnsam.  Avstånden är 150 till 200 svenska mil. Här ligger de flesta motstationer runt 0 dB eller minus några dB. Jag får rapporter runt -10 dB med mina 85 W till dipolen. Detta får nog sägas vara de lägsta nivåerna får lyckad kommunikation. Ytterst få amerikanska operatörer har tålamod att vänta på ett stort antal omfrågningar utan de ger upp efter runt tre misslyckade försök att få igenom rapporten. Därför är det ingen idé att ropa upp de stationer som ligger lägre än runt -15 dB. Du vet inte om de har flera hundra Watt eller mer samt yagis och chansen till QSO är minimal.

En intressant observation är att vågutbredningen mellan USA och i synnerhet Skandinavien ofta är asymmetrisk, det vill säga att signalnivån i en riktning är lägre än i andra riktningen om vi bortser från det som antenner och effekt kan förklara. Ibland är detta påtagligt. Inom USA förekommer detta i mycket mindre omfattning och då främst på längre avstånd. Därför lyckades jag få QSO med de mest avlägsna delstaterna ibland då de var svaga hos mig men jag var oproportionerligt starkare hos dem.

Bäst går antennen på avstånd från 20 svenska mil till 150 mil ut från QTH: t. Inom detta avstånd finns överlägset flest QSO och minst antal misslyckade QSO.

Vi ser också ett antal QSO på betydligt längre avstånd. De linjer som saknar slutpunkt är från QSO med Asiatiska Ryssland och England. Det går att köra enstaka riktiga DX alltså men det får tillskrivas motstationernas stora antenner som ger mycket stark signal i min dipol och dessutom har de förmåga att förstärka mina svaga signaler. Dessa QSO är dock som sagt enstaka, även en dipol 30 m över mark är ingen superb DX-antenn.

Vi kan notera vissa fläckar när det gäller körda counties. I norra Florida, främst i det så kallade ”Florida Panhandle” (”Floridas stekpannehandtag” då det liknar ett sådant påhäng, alltså de smala nordvästra delarna av delstaten som skjuter ut västerut i ett smalt landområde) saknas körda counties. Det kan inte skyllas på bergsryggen i nord-sydlig riktning. Den skuggar inte i de aktuella elevationsvinklarna som är i häraden 70–80 grader för dessa avstånd. Florida generellt visade sig vara svårare än andra delstater trots att delstaten är otroligt amatörtät med alla pensionerade amatörer och aktiviteten på banden är mycket hög från Florida. I Florida ligger alla kontakter på ett avstånd mellan 150 och 190 mil från mitt QTH och det är helt dött mellan 120 och 150 mil från mitt QTH. Även i samma riktning mot Georgia finns en utsläckning. Jag hörde stationer men lyckades inte få kontakt med annat än ett fåtal. Troligtvis är detta en utsläckning som är vanligt förekommande på högt sittande dipoler, se min artikel om NVIS-antenner. Det är att räkna med att det kan finnas områden som en högt sittande dipol går sämre mot utan att det finns en omedelbar förklaring i form av naturliga hinder.

För att få perspektiv så motsvarar 120 mil sträckan fågelvägen mellan Kristianstad och Venedig! 150 mil motsvarar sträckan fågelvägen mellan Kristianstad och Marseille i Frankrike. Endast ett stort antal QSO kan påvisa sådana förhållanden som nämnts ovan. De är inte alltid så lätta att upptäcka då det kan finnas flera möjliga förklaringar till uteblivna QSO förutom antennen. I det här fallet var det dock uppenbart svårt att få QSO med Georgia och andra delar av Florida som hördes men inte resulterade i QSO.

Frekvensband jag använde

De var 40 m FT8, 30 m FT4 och FT8 samt 20 m FT4 och FT8. Då högre frekvensband är öppna tar DX: en överhand och amerikanska stationer vill bara köra DX på de frekvenserna. De banden är inte bra för jakt på counties ur ett amerikanskt perspektiv men som svensk är det naturligtvis annorlunda, för de flesta är det enda möjligheten. Överlägset bäst internt USA för counties-jakt är 30 m FT8 runt gryning och skymning lokal tid. Bevaka 30 m om du jagar counties då bandet ibland öppnar mot Skandinavien. På lokal dagtid gäller 20 m FT8 men också FT4, 40 m FT8 är bäst nattetid lokal tid. 80 m är ett för dåligt band sommartid med endast ett fåtal QSO körda, färre än något tiotal. 80 m är ett vinterband nattetid. Här körs endast FT8. På 40 m körs inte FT4 alls nästan och endast vid mycket goda condx hittar man FT4 på högre band än på 30 m förutom på 20 m. 30 m FT4 förekommer sällsynt.

För mig är det en gåta varför inte FT4 används flitigare, det ger teoretiskt halva tiden för ett QSO, i praktiken mer än så med endast några dB sämre prestanda. Antal QSO per tidsenhet är överlägset på FT4. Börja använda FT4! Internationellt börjar det gå upp ett ljus för amatörerna när det gäller FT4 och DXCC kan köras på enbart FT4, jag har hittills kört 136 DXCC på FT4. Undantaget är vid mycket goda condx då FT4-signaler tar större plats och de primära FT4-frekvenserna då kan blir fulla, speciellt gäller detta 20 m.

Översättning till skånska förhållanden

Tänk nu att min antenn skulle vara monterad över den skånska myllan som på Söderslätt har index 11 på en 10-gradig internationell skala för bördighet, det är bara Söderslätt och Ukraina som har det i hela världen. Hur skulle en sådan antenn te sig i Skåne med kanske bättre jordförhållanden än i USA?

Översätter vi avstånden och utgår från Kristianstad så är nedre gränsen för antennen på 20 mil ungefär avståndet till tyska kusten söderut. Österut ligger Blekinges östligaste punkt cirka 10 mil från Kristianstad och den baltiska kusten cirka 40 mil ifrån Kristianstad. I väster lär vi inte höra Själland men Fyn och Jylland lär gå med en sådan antenn. Norrut lär vi inte höra något förrän norr om en linje mellan Göteborg, Jönköping och Västervik ungefär. För kortare avstånd från och inom Skåne är en NVIS-antenn ett måste, se min tidigare artikel.

Var går då gränsen för effektiva QSO från Kristianstad med en högt sittande dipol?

Vi har sett att den högt sittande dipolen är bäst på avstånd mellan 20 och 150 mil. Vad ligger då inom avståndet 150 mil från Kristianstad?

• Hela Sverige (med undantag av de områden som ligger närmare än 20 mil från Kristianstad)
• Större delen av Västeuropa med undantag av vad som nämns nedan
• Europeiska Ryssland och Ukraina utom deras östligaste delar

Vad täcks inte inom radien 150 mil från Kristianstad?

• De delar av Finland och Norge som ligger norr om Treriksröset.
• Italien söder om mitten
• Spanien, Portugal, Sardinien, Korsika, Malta och Grekland
• Östligaste Rumänien
• Albanien, Kosovo, Nordmakedonien och Bulgarien

Slutsats

Vi kan alltså sannolikt köra nästan hela Europa på en högt uppspänd dipol på FT4 och FT8 men de delar som vi normalt inte får QSO så lätt med, främst Spanien och Portugal men även Grekland och Bulgarien till exempel kan det bli problem med. Här krävs förmodligen en mer DX-betonad antenn som en vertikal med bra jordplan eller helst en riktantenn.

Den som har möjlighet att få upp en hög dipol i öst-västlig riktning ungefär får en mycket bra Europaantenn för FT4 och FT8.

Hur gick det då med antalet nya counties?

Det var ansträngande att köra radio så intensivt, trots alla datorhjälpmedel. Dock lönade det sig, antalet konfirmerade counties steg från 770 till 960, 190 nya konfirmerade counties på två dagar.

Det bevisades att för internt bruk i USA är en högt sittande dipol och runt 85 W ut modellen. De döda zonerna får tas med yagis, även där räcker 85 W långt men för delstaterna längst bort visar erfarenheten att det krävs runt 200 W ut på FT4 och FT8 till minst 2 el på 40 m och 3 el på högre band för att tränga igenom.

Det där med 30 W ut för att köra jorden runt gäller bara på tomma band i stort sett men med allt QRM och överfulla FT8-frekvenser krävs mer, i USA i alla fall. Dock har jag aldrig kört mer än med 200 W ut, ens för de raraste DX. De flesta slutsteg går bra med så låg uteffekt utan att det blir för varmt men kör inte mer, det finns ingen som helst anledning. Jag kan vräka på med 1500 W ut men det gör ingen nytta på FT4 och FT8 och kom ihåg att det är inbyggt i FT8 Fox/Hound, som
DX-peditionerna använder, att ta de svagaste stationerna först. Ju mer du eldar på desto svårare är det att köra DX: et. Fortsättning följer….

73 de Gert, AA7G / SM5LWC