Synpunkter och reflektioner i denna artikel är författarens egna.
2020 gick till historien som inget annat år i modern tid. Inte minst gäller detta om man tittar på året med DX-glasögonen på.
Årets stora expedition innan COVID-19 slog till var VP8PJ till Sydorkneyöarna som gav många amatörer ett nytt DXCC. Det var den enda expeditionen bland de till de 20 mest eftertraktade DXCC-länderna som hann genomföras, expeditionen till norska Bouvetöya fick återigen ställas in. För min del uteblev dock QSO på 160, 12 och 10 m men på alla transmissionssätt och alla andra band i övrigt lyckades jag få ett QSO. DXCC-entiteten tillhörde de 20 mest önskade så på alla sätt var detta en lyckad expedition. Detta var den enda större expedition som hann slutföras under året innan pandemin slog till och omöjliggjorde nästan alla DX-peditioner och DX-möten jorden runt. Mässor och konferenser fick ställas in.
Dessutom var 2020 besvärligt då förra solcykeln nådde sin absoluta botten under året, enades de flesta vetenskapsmän om senare, i december 2020 och den nya cykeln startade i januari 2021. 15 m och högre frekvensband var med ytterst få tillfälliga undantag helt stängda under året.
Enligt tillgänglig statistik från bland annat Club Log var cirka 265 DXCC-entiteter aktiva under året mot normala cirka 285. Många rapporterar att de upplevt att runt 50 DXCC-entiteter färre än normalt var aktiva under 2020. Oavsett när och i vilken grad du varit aktiv under 2020 så har det funnits färre DX att köra. Själv lyckades jag kontakta 203 DXCC-entiteter under 2020 vilket renderade mig plats 27 bland DX-are i USA under året, ett resultat att vara mer än nöjd med under rådande condx.
I takt med att konditionerna försämrades ökade aktiviteten på FT8 och CW framför SSB-aktiviteten.
Hela 210 dagar under 2020 hade inga solfläckar alls ända in i oktober. I november vände det och konditionerna på 15 m och uppåt förbättrades med några fina öppningar mellan NA och EU på 15 m till exempel. Även 17 m började komma igång i november. Solcykel 25 verkar få sin topp runt 2025 men ingen vet, det är bara prognoser. Ett verkar dock säkert: att konditionerna kommer att förbättras de närmaste åren. Under solfläcksmaxima går det att köra jorden runt med simpla antenner och några hundra milliWatt på CW, FT4 och FT8 så var beredd!
Enligt Club Log så är fortfarande efter 2020 Nordkorea, Bouvetöya, Crozet, Scarborough Reef, San Felix öarna, Pratasön, Kureön, Johnstonön, Peter 1 ö samt Kerguelen de tio mest efterfrågade DXCC-entiteterna av världens alla DX-jägare.
Frekvensbanden under 2020:
160 m drabbades hårt av uteblivna DX-peditioner och condx var sämre än normalt, trots det lyckades jag komma över den magiska 100-gränsen med nu 120 DXCC konfirmerade på 160 m och ett DXCC-diplom erövrat. 160 m får anses betydligt svårare att köra ihop DXCC på än övriga kortvågsband då vågutbredningen handlar mycket mer om gryning och skymning och den utbredning som förekommer då. Trots maximalt tillåten effekt och idogt ropande på både FT8 och CW missade jag några av de få expeditioner som var igång under året, condx fanns helt enkelt inte och inte ett knyst hördes från några expeditioner på 160 m. Endast de som befann sig nära och i gynnsamma riktningar fick QSO på 160 m i regel.
80 m drabbades också hårt av alla inställde DX-peditioner, de dåliga condxen gjorde att aktiviteten på 3573 kHz FT8 ökade under året.
40 m bjöd på massor av aktivitet, speciellt nattetid lokal tid och då främst på 7074 kHz FT8 men även en hel del DX på SSB. Tänk på att amerikanska stationer inte får köra 40 m LSB på lägre frekvens än 7128 kHz i praktiken för att inte gå under gränsen som är 7125 kHz.
30 m var populärt bland QRP-stationer, bandet öppnar ett par timmar innan soluppgång lokal tid och stänger ett par timmar efter solnedgång lokal tid. FT8 på 10136 kHz är mycket populärt.
20 m är fortfarande det populäraste DX-bandet men de dåliga konditionerna under 2020 drog mer folk till FT8 på 14074 kHz. Även ett ökat intresse för FT4 på 14080 kHz kunde märkas. Ett QSO går dubbelt så fort på FT4 som på FT8 och du förlorar bara ett par dB i minsta avkodningsbara signalstyrka, i praktiken saknar det betydelse. FT4 är betydligt bättre när banden öppnar och du snabbt vill köra många stationer som hör dig.
17 m var lite av årets överraskning. Bandet öppnar i regel kort efter att 20 m öppnar och de flesta transmissionssätt gjorde sig gällande på bandet. FT8 på 18100 kHz är väldigt populärt. Många rara DX dök upp på bandet under lite mer avstressade förhållanden än på 20 m.
15-10 m var årets verkliga besvikelse. Endast ett fåtal öppningar, främst sporadiskt E på 10 m under sommarhalvåret. Trots intensivt jagande och QSL-ande fattas det fortfarande ett QSL för 10 m DXCC för min del. Viljan till att QSLa verkar låg bland körda stationer trots att drygt 110 DXCC är körda för egen del. Det var med något enstaka undantag omöjligt att köra de få DX-peditioner som var igång på 15 m och 10 m under året, ingenting hördes trots annonserad aktivitet.
6 m har blivit ett uteslutande digitalt band under senare år med den låga solaktiviteten och de urusla condxen. MSK144 är mycket populärt, främst i NA, runt 50.260 MHz. FT8 körs runt 50.313 MHz under de öppningar som förekommer sommartid, i huvudsak under maj-september. Stationer med riktigt stora antenner körde mycket EME med JT65 runt lokal skymning och gryning.
Över 50 länder upphörde under året med postutdelning pga. pandemin. En uppmaning till alla som är aktiva på HF-banden är att gå med i ARRL:s Logbook of The World och ladda upp sina loggar dit. Det kan finnas gott om folk därute som väntar på att få QSO:t med dig konfirmerat för DXCC och under rådande pandemi är det inte säkert att ett direkt-QSL eller byrå-QSL når fram. Utrikesportot från Sverige höjdes dessutom till 24 SEK från nyår och ett direkt-QSL kostar nu med svarsporto, svarskuvert, QSL-tryck etc. nu mer än 50 SEK vilket gör att kostnaden för den som är ny och jagar DXCC nu blir ohanterlig, användandet av LoTW som tyvärr är det enda elektroniska loggbokssystem som är godkänt för DXCC måste öka om intresset för DXCC skall hållas vid liv. Det är inte rimligt att kostnaden för att klara av alla 9 DXCC-diplom samt de tre för CW, SSB och digitala moder skall vara flera tiotusentals kronor i porto- och QSL-kostnader utöver vad diplomen kostar.
Av alla DXCC-entiteter har följande tolv inte varit aktiva på mer än tio år: 3Y/B, 3Y/P, BV9P, BS7H, CE0X, EZ, FT/G, FT/W, KH7K, KH3, P5 and YV0. Det innebär att det tar i realiteten minst runt 15 år innan den allra mest aktive har haft möjlighet att köra alla DXCC-entiteter, sannolikt längre tid än så.
Låt oss se framåt med tillförsikt under 2021, konditionsmässigt blir det bara bättre under åren framöver och 2021 kommer säkert att bjuda på fina condx ett antal gånger under året. Likaså får vi hoppas att i alla fall framåt sommaren och kanske under slutet av året en del DX-peditioner kan äga rum så att några nya DXCC kan hamna i loggarna under året. Varför inte värma upp med att aktivera 7S60BQ under året för att vässa operatörstekniken innan banden börjar öppna på allvar om något år.
73 es GD DX de AA7G / SM5LWC, Gert